Hur mycket av min inkomst ska gå till boendekostnader?

När du söker bostad för första gången är du ute på helt ny mark och vill säkert förstå vad som är rimlig kostnad och hur det ser ut för andra. Hur mycket måste gå till boendet? Här kan du få lite koll på hur det kan se ut och hur du kan tänka.

Tumregel för hur mycket du ska lägga på boende?

När bopriserna ligger så pass högt som idag blir boendet lätt en gökunge i boet. Det tränger undan vad du får kvar att lägga på annat. Vad är då rimligt att du lägger på ditt boende? Ibland pratas det om att man kan tänka i procentandelar. Till exempel skulle det kunna vara 30% till boende, 30% till mat, 30% till annat och 10% till sparande.

Men förutsättningarna varierar så mycket. Var du bor, om ni är flera i hushållet, vilken inkomst du har, hur mycket pengar du vill ha att röra dig med i övrigt och att du kanske behöver ha bil? Allt detta spelar roll och ger olika svar. En generell tumregel kanske inte finns. Men låt oss titta närmare på olika exempel och hur det ser ut i verkligheten. Häng med här och tänk dig in i dina egna förutsättningar!

Hur mycket lägger andra på boende?

Statistiken visar att ensamhushåll i bostadsrätter i Sverige har en kostnad på 4 830 kronor i månaden för sin bostad. Det är medianvärdet (värdet i mitten, lika många har högre som lägre värden) och för år 2020. Då är alla åldrar och alla orter inräknade. Fast både kostnad och andel av inkomst som boendekostnaden utgör brukar vara som störst för de yngre och sedan minska med åldern. Och förstås är kostnaden högre för storstadsboende.

Andel av inkomsten som olika hushåll lägger på boendet (gäller boende i bostadsrätt):

Ensamstående utan barn                  Sammanboende utan barn

Ålder   18-29 år 30-39 år  Samtliga åldrar     Samtliga åldrar

Andel  25,5%      20%.           25,5%.                     15,2%

Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB

Boindex

I det Boindex som Swedbank regelbundet tar fram går det att se hushållens köpkraft för köp av bostad. De har beräknat vilken andel ett köp av ny bostad tar av inkomsten, både för olika orter runt om i landet och för olika hushållstyper. Man har vägt ihop bopris, ränta och driftkostnad med disponibel inkomst. Det skiljer sig verkligen åt mellan olika orter.

Högst och lägst andel av inkomsten som går till boende enligt Boindex:

Förstagångsköparen, utan barn, 18-29 år        Ensamstående, utan barn, 30-49 år,

Antal kvm                                                 35                  57

Belåningsgrad                                          85%               75%

Stockholm, andel av inkomsten               49%               57%

Sandviken, andel av inkomsten               24%               29%

Källa: Swedbank Boindex kvartal 2 2022. Disponibel inkomst=bruttolön, minus skatt och plus bidrag.

Konsumentverkets exempel

Konsumentverket ger ut skriften ”Koll på pengarna” varje år. Där har de beräkningar över levnadskostnader och även ett förslag på en budget för den som flyttar hemifrån.

År 2022, räknar de med en hyresrätt som kostar 6 080 kronor och övriga boendekostnader som el, vatten/avlopp och hemförsäkring på 580 kronor. Totalt alltså 6 660 kronor per månad. För den som tjänar 25 000 kronor går i så fall 33% av lönen efter skatt till att bo. Nödvändiga levnadsomkostnader samt utelunch, beräknas till 10 090 kronor. Kvar till nöjen, semester och sparande finns då drygt 3 000 kronor.

Vad banken räknar på när du tar bolån

Den kalkyl som banken gör när du ansöker om ett bolån utgår från hur mycket du får kvar efter att boendet är betalt. Det belopp du som lägst måste ha kvar kallas för KALP (Kvar att leva på) och det är cirka 10 000 kronor i månaden för enpersonshushållet. Banken räknar också med en marginal genom att ha en kalkylränta som är högre än dagslägets faktiska bolåneränta, vanligtvis 6-7%.

Några exempel, i kronor (kalkylränta 7%, amortering 2%, månadsavgift 2 500 kr för bostadsrätt)

Pris på lägenhet med 85% belåning:

700 000         1,5 milj          2,2 milj

Inkomst                              25 000           25 000           30 000

Skatt                                   -5 100            – 5 100           – 6 600

KALP                                   -10 000          -10 000         -10 000

Boende                               – 6 000           – 9 900           -13 400

Boendekostnadens

andel av inkomsten            30%               50%               57%

Hur du själv kan räkna

Det är lätt att luta sig tillbaka på ett lånelöfte eller ett beviljat lån. Då är väl det som du har kvar att leva på tillräckligt? Men som du såg tidigare är det inte orimligt att en person i en storstad lägger hälften av sin inkomst eller mer på boendet.

Räkna med marginal

Det som är klurigt är att det du har kvar i dagsläget efter boendekostnaderna bygger på dagens räntor och månadsavgifter. Har du bundit upp dig på att lägga en stor del av din inkomst på boendet är din ekonomi antagligen ganska sårbar vid till exempel räntehöjningar. Och även om det inte är så behöver du ha en ordentlig marginal mellan dina inkomster och utgifter. Om räntorna stiger på både ditt lån och bostadsrättsföreningens lån kommer det att kännas i plånboken.

Utgå från hur mycket du vill ha kvar att leva på

Din stora fråga är därmed: Vad vill du ha kvar efter boendekostnader att leva på? Oavsett hur stor andel boendet tar av din inkomst eller hur hög din månadskostnad är så är det hur mycket du behöver ha för dina övriga behov, önskemål och drömmar som bör styra.

Bankens KALP-belopp rymmer inte självklart kostnaden för både bil, semester och uteluncher. När du tittar på bankens kalkyl och ser vad som blir över behöver du jämföra det med de faktiska utgifter du har i dag, förutom boende. Du måste alltså ha koll på hur dina månadsutgifter ser ut nu, och även om du vill ha utrymme för annat framöver (till exempel en resa).

Ta höjd för sådant som går utöver dina vanliga månadsutgifter

Tänk på att om du vill åka på en semesterresa för 24 000 kronor behöver du spara 2 000 kronor i månaden under ett år. Om du skulle vilja sätta av en mindre summa till din framtida pension kan det handla om 500 kronor per månad. Och om du vill köpa en bil behöver du ha pengar över för att spara till insatsen på 20 %.

Att tänka på: I bankens kalkyl anges boendekostnaden normalt efter skatteavdrag på räntekostnaden. Men det är inte det beloppet du ska sätta av varje månad till ditt räkningskonto.

Sätt i stället av bruttobeloppet, utan skatteavdrag, så att pengarna räcker till dina räkningar. Skatteavdraget kommer antingen som skatteåterbäring året efter, eller varje månad som lägre skatt på din lön ifall du har jämkat skatten under inkomståret. Jämkning gör du hos Skatteverket.

Planera för framtiden men utgå från nuet

Vanligtvis förändras en persons privatekonomi med åren så att inkomsten ökar och skulden minskar. Det kan ge dig mer pengar över till annat på sikt. Men framtiden är en osäker plats och därför är det bäst om du kan känna att du har bra koll redan nu. Se till att du får en så bra balans mellan inkomster och utgifter som möjligt, utifrån det just du önskar och behöver.

När boendekostnaden tar en stor del av din inkomst kan det bli väldigt jobbigt vid prisökningar och räntehöjningar. Men boendekostnadens andel av inkomsten är inte allt. Hur mycket du själv anser att du behöver ha över varje månad det viktigaste. Se till att du har koll på det beloppet, och låt det styra i första hand.